Så länge jag kan minnas har vi varje år haft en tradition. Den är viktigare än själva julafton. Själva datumet är inte lika viktig som själva aktiviteterna men den infaller alltid runt den 16:e december varje år. I år infaller det den 13:e december. Denna tradition kallas; Mormors födelsedagskalas.

Det går till så här: Vi anländer till min morbror och mosters hus i Stenungsund. Alla står i köket och hallen och pratar högt med varann om olika saker. Mest om vad de gjort under det gångna året. Med mig brukar de prata om huruvida jag jobbar kvar på sjukhuset och huruvida jag har fått något körkort eller inte. Mycket uttjatade ämnen. Därefter går vi vidare in i storarummet för att inta förrätt. Denna kan variera varje år, men den brukar oftast innehålla någon form av antingen sill eller räkor och någon form av bröd. Denna lilla rätt skall intas nästan olidligt långsamt och man måste prata med sin bordsgranne hela tiden. Har man otur måste man sitta med någon man INTE pratade med ute i hallen...och måste svara på frågor om jobb och körkort en gång till. Ibland har de gjort ett "barnbord" och ett "vuxenbord". Att vara vuxen innebär att vara över 50 år och ha inslag av grått i sitt hår. Har man dessutom käpp eller rullator får man gå direkt till vuxenbordet utan att passera GÅ. Att tillhöra barnbordet innebär inte längre att man måste leka med dockor eller lego. Det gäller helt enkelt bara att du är under 50, kan gå själv utan rullator och har alla dina egna tänder kvar....eller att du helt enkelt är socialt handikappad och bor hemma hos din mamma, har fastnat i 50-talets mode, aldrig haft en flickvän och möjligtvis till och med är GAY men inte vågar berätta det för ovan nämnda mamma.

När man petat i sig förrätten är det dags för huvudrätten. Denna innebär VARJE år totalt frosseri av julskinka och potatismos med palsternacka eller rotselleri (mormor glömmer ibland bort vilken av dem hon brukar ha i). Till detta serveras även brysselkål, rödkål och senap. Detta får ätas hur fort man vill men man får inte sluta förrän man har ätit så mycket så man nästan kräks. När denna gräns är nådd får man lov att luta sig tillbaka i stolen och andas. Man får endast resa sig upp och gå en sväng om man sitter vid barnbordet. Du får endast lov att resa dig från din stol vid vuxenbordet om du faktiskt har ätit så mycket så du måste kräkas...eller om du måste lätta på blåsan för att du råkat få i dig för mycket öl.

I väntan på efterrätten har nu gänget från barnbordet chansen att ordna med någon slags underhållning. DETTA år kommer det att bli ett luciatåg. De som inte äger ett lucianattlinne har fått lov att använda ett lakan att svepa in sig i. Vi får väl se hur vackert detta kommer bli. Men jag kan inte tänka mig att Klopps i vitt lakan är en himla vacker syn. Underhållningen har även ett återkommande inslag varje år. Min kusin som sjunger "Marys boychild" för sin kära mor och sedan torkar moster sina tårar och vi fortsätter våra liv som om inget hade hänt.

Efterrätten bärs in. Även denna är samma varje år. Fruktsallad med vaniljglass och grädde. Har man tur har man lyckats hoppa ner huvudrätten så mycket så man orkar ta en tallrik extra med fruktsallad, men ofta är det alldeles för fullt i magen.

Efter detta brukar det vara dags för julkalendern på TV. De som följer denna slaviskt flyttar ner sig till källaren och parkerar sig på väl utvald plats. Den som kommer sent får sätta sig på golvet om det inte finns någon plats kvar. När julkalendern är slut brukar de flesta av gästerna från vuxenbordet börja skruva på sig och fundera på hemfärden. Det är nu folket från barnbordet har mest energi och börjar leta fram familjespel. När de trötta gästerna från vuxenbordet trillat iväg hemåt läggs spelplanen på bordet och lagen delas upp. Min morbror och moster hamnar väldigt sällan i samma lag, till allas förtret. Det är nämligen dessa två som är de största rivalerna i lilla landet Sällskapsspel.

Kväll blir till natt och även gästerna från barnbordet börjar gäspa. Någon kommer på att de har glömt att ta fram chokladasken och frukten som de lagt upp fint på ett fat. Vi klämmer ner en chokladbit och en clementin och trillar sedan hem och lägger oss i sängen...ibland utan att byta om till nattlinne och borsta tänderna.

Vad har ni för traditioner?